25 september

Dagen igår var mycket rolig.

Började med att löshoppa alla hästarna så vi skulle bli klara tidigt.
Sen åkte vi iväg till Koschel see en sjö som är 599 meter djup. Alltså väldigt kall. Men jag, Elin och Philip badade ändå. Det är blir fortfarande väldigt varmt här på dagarna, även om det är kallt på morgonen och kvällarna.



Sen åkte vi hem och gjorde oss i ordning för Oktoberfesten!
Världens största folkfest, och ja, Elin och jag bar en såndär underbart vacker klänning.

Vi åkte med tåget vid halv fem till München, köpte oss goda baugetter på  München Hbf innan vi satte oss på tunnelbanan till själva festen. Överallt var det människor i läderbyxor och klänningar. Sjukt mycket människor.
Men när man kom upp från tunnelbanan hamnade man på ett superstort nöjesfält, området var 32 hektar var dte någon som sa. Elin och Linda fick syn på en galen karusell som de ville åka. Undertiden som de stod i kö gick vi andra runt och tittade lite, köpte brända mandlar och tittade på alla galna människor.
När de fått åka sin "lilla" karusell gick vi alla vidare till Olympia bergochdalbanan, som hade en lop i varje olympiaring färg. Jag, Elin, Linda, Nina, Jonathan och Cristian åkte den, medans Julia och Philip tittade på. Den var ganska bra, men det finns ingen som slår Balder. 

Det hade nu börjat bli mörkt så vi drog oss bort mot öltälten, vi hade rätt härligt flyt så vi fick ett bord direkt på altanen. Vi beställde då in ÖL, och det gick bara att beställa in i enliters kannor. Det satt ett gäng killar på bordet bredvid oss och en av dem ställde sig upp och gick fram till vårt bord och började prata med Philip.
han: Are you all from Germany?
vi:  NO NO NO, we are from Sweden!
han: MEN PRATA SVENSKA DÅ FÖR I HELVETE! 

Sen blev det dans på bänkarna, prat med svensken och hans danska vän som också kunde prata svenska, och in i själva tältet och dansa på bänkarna. Roligt var det! Men tälten stängde klockan 11 på kvällen eftersomd e som bor i närheten vill kunna sova under de två veckorna festen håller på. Men tälten öppnar igen klockan nio på morgonen, och det är alltid fullt med folk. 

När vi var på väg till tunnelbanan träffade vi en till svensk, han hade en sverige tröja på sig så det var inte så svårt att se. När vi kom till Hbf så träffade vi yttligare en svensk kille, som var där med några tyska killar. 
Och tro det eller ej men alla tyskar vi träffade var glada. 

Bilder kommer så småningom men, vi hade bara med elins kamera och hon lyckades tappa den i enliters ölglaset. Så den ligger på tork just nu. Förhoppningsvis kommer den funka, bilderna finns ju på minneskortet, men vi kan inte få in dem i datorn.  

Men ni får en bild på Elin mig och Julia

  





  



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Mitt Liv i Tyskland

Elin Edman

RSS 2.0