rubrik
Cocky 5 årig vallack, fin färh, vår enda skimmel. Blivande fälttävlanshäst.
Pauli 4 årig hingst. Dressyrhäst, kan verkligen inte hoppa, lite smått efterbliven ibland.
Si Senjor 5 årig hingst med dressyrstam. e. Sir Donnerhall. Men han kan hoppa. Vann båda sina klasser i fälttävlan i Sindlingen förra helgen. Absolut en av de vackraste hästarna i stallet, och en av mina favoriter här.
obs
Hästarna blev vaccinerade i tisdags så det har tagit det lite lungt denna vecka. Alla utom 4 ( som inte blev vaccinerade) fick ha två dagar helt ledigt, bara skrittmaskin och hage.
En av de fyra jag har ridit var Ragnar, kallas för Range av mig och Sam. Han är en vallack som är här på utbildning, riktigt trevlig liten häst som gör det man vill. Det uppskattas :)
Jag longerade/red också på Grand Prix under dessa dagar.
I förrgår tog vi en skrittrunda i det varma vädret på några hästarna som blivit vaccinerade, med en handhäst. Jag red på Baikal, med Sergent Pepper som handhäst. Sergent Pepper är en dressyrhäst som bara varit här ett par veckor. Han hade aldrig varit ute förut utan bara blivit riden på bana/ridhus. Men han följde snällt med.
Sam red Grand Cannyon med Sean som handhäst, och Julia på Leo med Ludwig som handhäst.
Vi red ner till den lilla sjön som är mindre än Sundstatjärn, och badade med dom. Sergent Pepper hade aldrig sett vatten förut men han tvekade bara en sekund, för när alla andra hästarna gick i ville han också.
I vattnet vevar alla hästarna med frambenen så vi´alla blir helt nerstänkta. Sergent Pepper prövade att lägga sig ner i vattnet men reste på sig väldigt fort igen, när han upptäckte att det var blött.
Sen tog vi en tur med hingstarna, Julia på Feenzauber, Sam på Schorsch och jag på Diamond Son en fyraårig dressyrhingst. Som heller aldrig har blivit riden utomhus. Han är väldigt stor men snäll, fux med fyra höga vita strumpor och bläs. Jag ska fixa ett kort på honom. Han är fin.
Ivarje fall så är han stencool och med sin gigantiska skritt tog vi täten. Han stannade ett par gånger så vi behövde draghjälp av Feenzauber för att komma förbi skällande hundar och en bil med plast över. Men han gjorde ingenting, bara stannade och tittade.
Vi tog samma tur med dessa som de första, alltså ner till den lilla sjön/tjärn. Feenzauber och Schorsch plaskade vant ner i vattnet, men Diamond Son la i handbromsen och ville inte röra sig en milimeter. Vi försökte med draghjälp men han ville verkligen inte ner i vatnnet. Han var inte stressad, eller rädd han bara ville inte. Han visste väl inte vad det va, så ganska smart kanske. Jag hoppade av och försökte gå med honom ner i vattnet. Men Nej, sa han. Så Julia hoppade av Feenzauber och försökte få honom att röra sig. Hon petade på honom med en pinne men nope, sa Diamond Son. Efter kanske tjugo min så lyckades vi få honom att sätta en fot i vattent. Sen stog han i vattnet och ville inte röra sig. Vi fick honom att ta ett par steg och då tyckte Julia att jag kunde hoppa upp igen och försöka. Så jag klättrade upp på honom igen och tog draghjälp av Schorsch ner i vattnet, och den här gången följde han med ner i vattnet!
Då komer paniken, och istället för att springa upp på land igen börjar han bocka/hoppa/galoppa utåt i sjön. Jag försöker vända till vänster men han lyssnar inte, försöker vända till höger men inget händer han bara fortsätter utåt utan att det går att få kontakt med honom. Här ute är det djupt så han når inte botten och han hamnar med nosen under vattnet ett par gånger, hela han är under vattnet, utom hans nacke, öron och ögon. Med Sadel och hela köret, så jag glider av på sidan och hoppas på att han kommer på hur man gör när man simmar. Samt försöker få honom att vända in mot land och de andra hästarna. Som tur är upptäcker den stackars dressyrhästen att han faktiskt kan simma så vi simmar tillsammans in mot land igen när han når bottenigen ca 30 m från land kravlar jag mig upp på honom igen, för jhag var rädd att han skulle ta fart upp på land och springa runt bland de andra hingstara. Men icke, istället går han sakta men säkert upp mot land i lugn skritt.
Medan hingstarna på land, tror att det är ett sjöodjur som kommer emot dom. Väl uppe på land är han lika chillad som vanligt och vi skrittar hem igen. Genomblöta, men still alive!
Diamond Son går numera under namnet SeaMonster....
Jag simmat med en fyraårig dressyrhingst, första gången han var utomhus i en sjö i Tyskland.
Igår red vi ut med några av hästarna också, dock inte till sjön, men jag red på Sergent Pepper och Diamond Son. De skötte sig fint. Julia, Philipp och Sam var också med så vi gjorde två rundor i den 30gradiga värmen. För varmt för fort, för tre dagar sen var det 12 grader och spöregn nu är det 30 grader och sol.
Idagär min lediga dag och så kommer den andra svenska tjejen :) Härligt!
Jag tror vi ska åka in till Aalen ikväll och kolla fotbollen mellan Tyskland och Danmark. Men jag vet inte riktigt vilka jag ska heja på nu när Sverige åkt ut. Tyskarna är galna när det gäller fotboll. Det är människor överallt tvapparater utomhus och inomhus överallt hela staden.
xoxo
Diamond Son, numera kallad Sjöodjuret!
walldorf
Dressyrhästarna- Si Senjor 5 årig hingst, Sergant Pepper 5 åring och Pauli 4 årig hingst.
Hopphästarna- Cleverman 5 årig hingst, Grand Cannyon 5 år och Casper 6 år
Samantha stannade hemma och tog hand om stallet och hästarna, så det va jag, Julia och Philipp som åkte.
Dagen var galen, det var hopp och dressyr samtidigt, hon red en dressyrhäst sen var det en och en halv timme till nästa dressyrstart, där i mellan skulle hon hoppa två stycken. Jag sprang fram och tillbaka med hästarna till lastbilen och skruvade brodd på hopphästarna, putsade på dressyrhästarna, longerade så de kunde bocka av sig lite. Galen dag. Det blev inte bättre av att j & ph inte var riktigt sams, plus att Si Senjor var ett monster, och förstörde bommen framför honom, så när jag tog ut Sergant Pepper var vi tvugna att ta ut honom också, 5 h före hans start. KUL
Han var ett monster hela dagen, skrek och visade verkligen att han var hingst. Så han fick jag och Ph turas om att hålla i, ( longera/gå runt med) i fem timmar. Jätteroligt.
Väl inne på banan fortsatte han att vara ett monster och va inte alls focuserad på Julia, utan på hästarna i en hage en bit bort. Men han är vacker, så han slutade tre i klassen av 25 st. trots en 6 a på ridbarheten. men med en total poäng på 7,5.
Si Senjor var den enda jag hann se, eftersom han var den sista för dagen. De andra hästarna gick sådär, Sergant Pepper va två i sin klass och han var väl den enda av dom som skötte sig tror jag. Hopphästarna hoppade inte jättebra. (Troligtvis trötta efter terrängen och kvällen på autobahn )
Men men bara att ta nya tag.
Lyckan för dagen var att komma tillbaka till stallet vid nio och Anna och Sam frågar om jag vill vara med och grilla och äta tårta. Det var nämligen Sams 25 års dag! Klart jag ville det.
Ju och Ph åkte så fort vi lastat ur hästarna, iväg med Leo som skulle betäcka ett sto som är helsyster till Casper och Grand Prix, och de va inte tbx förän vid 12.
Så vi hade en jättemysig grillkväll med världen finaste tårta. (Tackar Ikea för det), och behövde inte stanna istallet tills de var tillbaka utan kunde gå hem och sova i stället.
Igår åkte ju och ph med fyra dressyrhästar till samma ställe men jag stannade hemma med Sam och hade löshoppning med hästarna här hemma. Skönt. De var dock inte hemma förens halv elva, och då var vi tvugna upp till stallet igen hjälpa till att lasta ur alla hästar, och putsa sakerna som de skulle ha med idag, städa ur lastbilen, och fylla på nya hönät. Tjoho, hemma halv tolv igen.
Idag åkte hon bara med två dressyrhästar, Ludwig och Feenzauber. Men idag är min lediga dag så idag tänker inte jag sätta min fot i stallet. Sam är nämligen på minisemester mån-ons så då är jag ensam med alla hästarna på måndag, och med Ju tis ons. Det kommer bli lååååååånga dagar.
Saknar er där hemma!
Mobilkameran är grym på 100 m håll, det är ivarjefall Si Senjor
Si Senjor
Finaste tårtan med rosa glitter
lite bilder
Sean fick ta emot rosetterna på prisutdelningen
Trötta men nöjda och duktiga hästar. Sean och Casper
Casper och Grand Prix leker med en punkterad rosaboll med prinsessor på.
soppa torsk på Autobahn
Det var unghästklasser med kval till BundesChampionatet.
Det var jag, Sam och Julia som åkte. Philipp stannade hemma.
Hästarna var lugna och snälla, och vi var nöjda och glad, för det var gott om tid mellan hästarna.
Det resulterade i att alla hästarna var placerade i sina starter. Hon gjorde se starter.
Casper vann sin klass på 8,5 , och Grand Cannyon var trea på 8,2. Grand Cannyon är redan kvalad eftersom han lyckades få 9,2 förragången han startade. För ett kval krävs 8,0.
Även lilla Sean lyckades med ett kval på 8,1.
Sean är den gosigaste han är så enkel med allt, även den mest lättridna i terrängen enligt Julia.
När vi skulle åka hem pratade Julia i telefon den första halvtimmen, så när var ute på autobahn tänkte jag, hoppas vi behöver tanka för jag vill köpa glass. Så kollade jag på diselmätaren, som nästan var i nere i botten. Så jag sa till Julia, du vet om att vi behöver tanka va. Sen ringde telefonen igen och så pratade hon i den och missade bensinmacken. Vilket resulterade i SOPPA TORSK på autobahn med en lastbil med trailer bakom med fyra hästar i. superbra. NEJ. Julia ringde ph men han kunde inte tänka sig att komma, hans förslag var att vi skulle gå till närmaste mack. Vilket vi kollade upp, en timmes promenad skulle det vara dit. Julia prövade att starta flera gånger, men vi var helt slut. Så där stod vi på Autobahn. Medans långtradarna dundrade förbi. Vi fick då ringa till en av hästägarna och fråga så snällt om de kunde komma och hjälpa oss. Klart kunde de det. Så de kom med disel efter att vi stått där 40 min ungefär. Treblondiner på autobahn var deras kommentar när de kom fram. Hästarna höll sig undertiden förvånadsvärt lugna. Men grejen var den att lastbilen startade inte även när den fått disel. För det hade kommit in luft i systemet, efter ju otaliga försök att starta den. Så hästägarna som har ett bygg/arkitekt företag var tvungen och ringa till en av deras lastbilschafförer så de kunde komma och bogsera oss därifrån med en metallstav i mellan lastbilarna. Men metallstaven befann sig på en annan ort så vi fick stå där och vänta i en timme. Hungriga som djur, i mörkret, på autobahn, utan mat eller vatten till hästarna eller oss. Vi fyllde upp hönäten med gräs som vi kunde plocka på andra sidan viltstängslet i mörkret. Herregud, aldrig mer säger jag. Efter att ha varit stillastående i 2,5 timme lyckades vi äntligen ta därifrån. Klockan halvtolv var vi tillbaka i stallet.
varma dagar
Idag har jag ridit två hästar, och följt med Philipp med en häst till veterinären för besiktning.
Mina knän gör fortfarande lite ont sen jag flög av Casper. Så två hästar att rida får vara max ett par dagar till.
I morgon kommer hovlagaren till sju hästar, julia ska på unghäst tävling med tre, och så kommer physio kvinna.
Kommer bli en fullspäckad dag. Vi vet fortfarande inte när hon behöver åka till tävlingen. Så vi går upp till stallet i vanlig tid. 07.00.
Igår kom det en ny häst, vars ägare är en vinodlare från Österrike. Så han levererade en häst, samt 12 kartonger med vittvin/champange/rosé. Bra hästägare det.
I helgen är det också tävlingar i både hopp och dressyr. Fick dock ingen koll på vad som vad när och vilka hästar som ska iväg men men. Det visar sig.
Fee
vägen till och från stallet varjedag
en vecka senare
I veckan har vi hunnit med en del:
Vi har varit med åtta hästar och tränat terräng, en timme om man åker raka vägen härifrån. Vi åkte dock fel ett antal gånger eftersom vi körde mitt ute i ingenstans utan något 3G nät så gps i telefonerna funkade inte.
Vi kom i varjefall fram, och jag värmde upp ett par hästar och visade unghästarna hinder.
Jag har bilivit avbockad ute på ett fält av Casper. Jag och Sam, sjöng lite på Euphoria, we going UP UP UP UP UP UP! och precis efter flög han upp i luften.
solsnösolsnösolsnösolsnö
Igår hade vi grillkväll i stallet och alla hästägare var här och grillade med oss.
En tioåring vid namn Kim fick mig att springa dressyrprogram och hoppa hinder inne i ridhuset. Gullig är hon.
Men jag saknar min egna lillasyster jättemycket <3
I lördagskväll var vi inne i Ellwangen och tittade på fotboll, och åt på en grekisk resturang med Paulis ägare. Efter resturangen tog jag, Sam och Kelsey en tur till nöjesfältet som är i Ellwangen för tillfället. Vi hittade lite godis, mandlar och ett par karuseller. Samt även ett jättestort tält där vi kunde se slutet av matchen på storbild. Tyskarna var väl inte superglada när Chelsea vann dock.
Idag är det Kelseys 20 års dag. Så Jag och Sam ska fira med tårtan som blev kvar från igår, medans Kelsey får äta isglass. För när vi var i Ellwangen idag så fixadfe hon sig en tungpiercing. Så nu kan hon inte äta mjölkprodukter på 14 dagar. Stackars henne, men hon valde ju det själv.
Det är jättekonstigt väder här, växlar hela tiden från varmt till kallt.
Nu ska jag bege mig till Hüttlingen och handla lite mat och panta "lite" flaskor.
kelsey och Samantha
Kelsey
Kim på grillkvällen under den spännande matchen i treirad mellan..
Kelsey och..
Samantha
.
I måndags
I morse.
Har ridit på den nya hästen idag som tydligen va fem och inte tre. Han var en snäll en, men inte riden på tre månader så jag red han och julia höll i lina först. Sen släppte hon och jag red själv en stund.
Red sen Grand Cannyon och Casper. Det regnade till och från hela dagen så jag red dom inne.
2012-05-15
Tjoho vad det är roligt. Elleh?
Ivarjefall så gick det ganska fort att fixa dem i morse, sen kom Philipp och sa att vi hade hängt in hönäten i fel boxar. En häst skulle ha två röda, en ett grönt och ett rött, en två gula. Den som hade två gula hade dessutom två gula i sin box, men det ena var tydligen fel gul nyans. ( Notera att hönäten i övrigt ser exakt likadana ut, det är bara färgen som gör skillnaden)
Efter hönätsmatchen var över och alla glada hästar ute var dte dags för Frukost.
Sen började jag med att rida Filis, ett sexårigt sto som är här i tre månader. Då hon skrämt sin ägare medsina fina bockserier. Hon hade dock aldrig bockat med mig..
Gjorde iordning henne och började longera henne i ridhuset, helt lugnt och fint.
Sen satt jag upp och skrittade mot utebanan, alla hingstarna som var ute skrek lite på henne så hon blev lite på tårna och ville inte alls gå in på ridbanan. Så jag var tvungen att gå ner och få hjälp av Sam.
Skrittade ett varav sen började hon bocka helt utan andledning, inte så farliga dock, utan mer som en gunghäst. Efter att hon gjort det, var hon helt lugn resten av passet. Knäpp hest. Julia kom efter en stund och hjälpte mig lite och red sen lite själv.
Andra hästen jag red var Casper också en sexåring med samma pappa som Filis, Grafenstolz, red ute först men sen började det regna jättemycket så jag fick gå in.
Det gick fint, han är en häst med mycket stora rörelser. så när jag satt upp på Grand Cannyon efter så kändes det som att rida ponny igen. Grand Cannyon är också efter Grafenstolz, han är en stencool femåring som förra helgen kammade hem 9,2 som mycket mycket lovande fälttävlanshäst. ( Han rör sig mycket bra han med, inte alls som en ponny ) Honom travade jag över bommar och red bara med en lång låg nacke.
Sen skulle vi alla fyra skritta ut en tur, jag på Leo. Kelsey på Ludwig, Sam på Sean och Julia på Schorschi.
Vi kom ungefär 500 m sen började det regna. Men vi red vidare var ute i cirka 45 min, det kom värsta stomen så vi var tvugna att stanna backom en häck för det gick praktiskt taget inte att ta sig framåt. galet värre, jag har aldrig varit ute när det blåst så mycket förut.
Det kom en ny häst hit idag också, en treåring efter bam bam bam baaaam Grafenstolz.
Vid namn Grand Prix, och den är lite mer dressyrmodell så vi får väl hoppas han lever upp till sitt namn så småning om. :)
Ikväll har vi ätit äppelpaj och packat upp alla våra saker in i våra nya garderober.
Imorgon säger dom att det ska bli snö, jag hoppas verkligen inte det.
En bild från Marbach där Leo tävlade, fanns en hage med massa fina fölungar där.
Marbach
Tillbaka i Tyskland Alltså
Nu befinner jag mig i Neuler, här jobbar jag hos Julia som jag var hos min första vända i Tyskland men som nu har flyttat sina hästar hit.
Vi har för närvarande 14 hästar. Ett par rena dressyrhingstar och resten fälttävlanshästar.
Jag jobbar/bor i en lägenhet 300 m från anläggningen med två jättegoa tjejer från Kanada. Samantha och Kelsy.
Stallet
Ryktplatsen
Pauli tar en paus, 4 årig hingst
Bavendorf
Här finns en svensk, en dansk och tre tyskar, elmar familj och några polacker. För tillfället 43 hästar och 3 ponnyer.
Polackerna sköter stallen, och vi andra rider.
Vädret här är det tråkigaste någonsin, det ser ut som det är höst ute och är bara grått. Ganska så deppigt faktiskt.
Lite såhär ser det ut då:
?
Falalalala
Idag är det vår lediga dag, var vi lediga. Eh nej inte helt. Oväntat? nej det har varit så de senaste fem veckorna.
Julia kan fortfarande inte rida, och Ph ska operera sin rygg den här veckan. Corinnas fot är fortfarande inte bra, alltså måste vi gå med hästarna till hagen och skrittmaskin på vår lediga dag, eftersom Ju och Ph åker till sjukgymnasten varje måndag. Det är inte så att det är särskilt jobbigt, det är bara jobbigt att behöva passa tider.
Vi hann ivarjefall med att åka och handla, och köpa glass på donken. När vi går därifrån frågar en tant, om elin brukar äta där ofta. Vi dog lite. Men egentligen ville hon bara vara snäll och ge oss rabattkuponger.
Ett annat fint samtal jag och elin hade i veckan var:
Jag- Jag undar varför aldrig det mörka brödet blir bränt i brödrosten?
Elin- Ja men det är som med negrer vet du, de blir aldrig brända i solen.
AJA
Igår var det 15 grader varmt och sol, vi såg en fjäril, smörblommor och blev bitna av myggor.
Idag fick vi massa snö, uscha.
Som tur va smälte den bort här nere
men 100 meter upp på berget är det massa snö, och de säger att de ska komma mer imorgon.
Den här fina ängeln står i vår trappuppgång.
super duper
Elin har fyllt 19 år. (igår) Vi gav Murnau en chans, men det enda stället som fanns var som ett mellanstadiedisco. Jaja vi fick ju ivarjefall skratta lite, och resan dit i smart caren var ju rolig.
Vi har ridit lektion för Julia nu ett par dagar också och det går bra, ridit på kullarna och fyllt hönät.
Idag skulle vi varit på resturang med Mayers, men så blev det inte. Attans vi som ville ha god mat, jaja vi fick ivarjefall god Latte macchiato hos Julia och Philipp och Cheescake från igår. Mums
Next TouchDown
Corinna har brutit foten, så nu måste vi göra stallet på morgon varjedag också.
Plus att vi har 8 hästar var att rida, 5 stycken att longera/släppa i ridhuset.
Plus att vi måste passa tiderna i skrittmaskinen.
Som tur är hjälper Philipp oss med stallet och han har faktiskt ridit idag också.
Men det är väl lika bra att han slår sig också, när alla andra håller på.
Idag fick vi biljetter till Munich indoors, så vi ska dit imorgon kväll. Om vi tar oss dit på något sätt. Men det löser sig nog.
grisbil
Det är lite mer modernet, tro det eller ej. Tandläkaren har en fil som han trampar på en pedal på så snurrar den. Vi fick känna på alla vassa kanter i munnarna och titta på när de opererade bort tänder.
Vi har också hunnit med att rida ut på hästarna, idag var de bara lite muppiga.
Lindas föräldrar är här nu, de har åkt i husbil från Lidköping och ska ta med sig Linda hem.
Så från och med imorgon har jag och Elin 20 hästar att motionera. ( 8 stycken var att rida )
Gött Kött.
Dagens kommentarer:
Elin- Vad heter det där spindlarna bor?
Jag- Nät?
Elin menade dock terarium.
Elin och jag sitter och pratar om att det inte går att slappna av när man rider på Si Senjor. Den som jag red på ( en fyraårig hingst ) För ibland skvätter han.
Elin- Ja det vore ju inte så kul om du trillar av och han springer fram till Hedieprinz ( som hon red på )
Jag- Nej verkligen inte.
Elin- Det skulle nog bli rätt mycket skrik och så
Vi går nu under en bro, där en lastbil åker över när vi är under.
Jag- Åh hörde du?
Elin- Nej?
Jag- Det var grisbilen. (Jag hörde grisarna skrika)
Elin- Det var jag som lät.
Båda- Dog Lite
Elin lät så som Hedieprinz och Si Snejor skulle ha låtit om de nosa på varandra, precis som en grisbil.
IKEA
Ett galet stort Ikea som vi var tvugna att köra två varv runt för att hitta en parkeringsplats med lastbilen.
Det var som Ikea i Karlstad fast i två våningar och det tog oss fem timmar att ta oss igenom det med alla grejer vi skulle ha. Det blev lite hyllor, krokar, ett bord, lite porslin, en bunke så vi slipper laga allt i en kastrull ( pannkakssmet, bullar, pajdeg ), och massa andra småsaker.
Till lunch åt vi Köttbullar, och vet ni man fick en svenskflagga på tallriken. Jättefint. Alla möbler hade dessutom kvar sina svenska namn, och nyheten Skoghall fick följa med oss hem. ( badrumsmatta ) så nu känns allt lite mer hemma. När man gick ut från Ikea stod det till och med Hej Då.
Vi köpte också glögg och pepparkakor, det är ju faktiskt snart jul.
När vi kom tillbaka till Schwaiganger gick vi hem till Julia som fått komma hem idag och åt pumpasoppa som hennes mamma lagat, det var faktiskt ganska gott. Julia mår bättre men det komme rdröja några veckor innan hon kan rida eftersom hennes revben gör sjukligt ont.
Nu återstår bara att skruva ihop alla Ikea möblerna. Haha
Det blir i morgon, efter att vi ridit alla hästar. Ut på fälten blir.
Köttbullar.
ute på fälten
Elin och jag rider cirka sex hästar om dagarna ut på fälten.
Jag- Vi galopperar bort till dungen där borta då.
Elin- Okej
Vi galopperar de cirka tvåhundrameterna till dungen försöker bryta av till trav. Men ingen av våra hästar vill det, så vi forsätter galoppera.
Elin- Ja men dom är ju rätt chillade idag.
Jag - Jarå, förutom att vi inte kan stanna dom så går det ju bra.
Alltså det var inte så att de stack med oss, men de gick inte att stanna dom där vi tänkte oss.
Julia är nu på sjukhuset i München och har idag opererat käken. Förhoppningsvis kan hon komma hem om ett par dagar.
Back on Schwaiganger
Yes yes, jag, hästarna, Philipp och ellie är tillbaka efter några dagar i Italien.
Julia är kvar. På sjukhus. Med brutna revben, punkterad lunga, bruten käke, och nio stygn för att få fast örat.
De behöver operera hennes käke, men vågar inte söva henne på grund av lungan. De hoppas på att kunna flytta henne till sjukhuset i Murnau snart. Vi också, för jag tycker så synd om henne där hon ligger i Italien alldeles ensam med sköterskor som inte kan engelska. Philipp och hennes mamma åker ner till henne i morgon ivarjefall, och vi tar hand om hästarna.